Långfilmen Skogen är vår arvedel. Inspelningen pågår i Marmaverken i Söderhamn på försommaren 1944. Sven Magnusson i rollen som pappersarbetare med Birgit Tengroth som storbonden Pers dotter Märta Jonsson. Filmen hade Sverigepremiär på Svea i Söderhamn den 12 augusti 1944. Publicerad i tidningen Veckorevyn nr 13 1944 med bildtexten: Den här scenen kom till alldeles utanför programmet, när Birgit Tengroth och Sven Magnusson tog sig en lekfull siesta i snöriket.
Långfilmen Skogen är vår arvedel. Inspelningen pågår i Marmaverken i Söderhamn på försommaren 1944. Filmens regissör Ivar Johansson och skådespelaren Sven Magnusson. Filmen hade Sverigepremiär på Svea i Söderhamn den 12 augusti 1944. Publicerad i tidningen Veckorevyn nr 13 1944 med bildtexten: I den sotiga fabriken, där sulfatlukten bet fast i kläderna, instruerade regissör Ivar Johansson, hur Sven Magnusson skulle ta sitt farliga språng i kolhögen.
Långfilmen Skogen är vår arvedel. Inspelningen pågår i Marmaverken i Söderhamn på försommaren 1944. Sven Magnusson i rollen som pappersarbetare. Filmen hade Sverigepremiär på Svea i Söderhamn den 12 augusti 1944. Publicerad i tidningen Veckorevyn nr 13 1944 med bildtexten: Sven Magnusson vars popularitet är i stadigt stigande hos den stora publiken, är en aktör med karlatag som klippt och skuren för arbetarens roll.
Långfilmen Skogen är vår arvedel. Inspelningen pågår i Marmaverken i Söderhamn på försommaren 1944. John Elfström i mitten i rollen som brännaren Leon Larsson. Filmen hade Sverigepremiär på Svea i Söderhamn den 12 augusti 1944.
Långfilmen Skogen är vår arvedel. Inspelningen pågår i Marmaverken i Söderhamn på försommaren 1944. Sven Magnusson i rollen som pappersarbetare med Birgit Tengroth som storbonden Pers dotter Märta Jonsson. Filmen hade Sverigepremiär på Svea i Söderhamn den 12 augusti 1944. Publicerad i tidningen Veckorevyn nr 13 1944 med bildtexten: Filmarbetet i fabriken är ansträngande nog, men när regissören kommenderat "kameraeld upphör" kopplar Sven Magnusson av och låter Birgit Tengroth skjutsa sig hem på en spark.
Långfilmen Skogen är vår arvedel. Inspelningen pågår i Marmaverken i Söderhamn på försommaren 1944. Sven Magnusson i en dramatisk scen en pappersfabrik där scenerna spelas in. Filmen hade Sverigepremiär på Svea i Söderhamn den 12 augusti 1944. Publicerad i tidningen Veckorevyn nr 13 1944 med bildtexten: I fallet hamnade Sven Magnusson över ett stålrör och blev hängande där. Av explosionen i fabriken har Ivar Johansson utvunnit högdramatiskt stoff.
Långfilmen Skogen är vår arvedel. Ett inspelningsreportage publicerat i tidningen Veckorevyn nr 13 1944. Här berättas det om inspelningen som pågår i Marmaverken i Söderhamn på försommaren 1944. Filmens regissör Ivar Johansson och skådespelarna Birgit Tengroth, Sven Magnusson med flera har flyttat till Söderhamn under inspelningen. Handlingen utspelar sig i en pappersfabrik där dramatiska scener utspelar sig. Filmen hade Sverigepremiär på Svea i Söderhamn den 12 augusti 1944.
Sonja Wigert , 1913-1980 , svensk-norsk skådespelerska. Här med Arnold Sjöstrand under inspelningen av den svenska långfilmen Och alla dessa kvinnor, premiärvisad den 13 november 1944 på Royal i Sthlm. Ett bildreportage från filminspelningen i Centrumateljéerna där en fransk boulevard och kafé är uppbyggt som passande kuliss. Sonja Wigert och ARnold Sjöstrand syns sitta vid bordet på Brasserie Du Rois. Publicerad i Filmjournalen nr 35 1944.
Lisbeth Bodin
(1922-2007)
Svensk sångare, skådespelare,
Här på Gröna Lund den 21 Juli 1944, där hon skriver autografer på en herres rygg.
Publik förr i tiden. Det är fullt på Gröna Lund i Stockholm. Andra världskriget rasar men det enda som vittnar om det, är de många flottister som fått permission och ledigt denna kväll. De har alla den klassiska sjömansuniformen på sig och en mössa utan skärm där det står Kungliga Flottan. Sverige 1944
Publik förr i tiden. Det är fullt på Gröna Lund i Stockholm. Andra världskriget rasar men det enda som vittnar om det, är de många flottister som fått permission och ledigt denna kväll. De har alla den klassiska sjömansuniformen på sig och en mössa utan skärm där det står Kungliga Flottan. Sverige 1944
Publik förr i tiden. Det är fullt på Gröna Lund i Stockholm. Andra världskriget rasar men det enda som vittnar om det, är de många flottister som fått permission och ledigt denna kväll. De har alla den klassiska sjömansuniformen på sig och en mössa utan skärm där det står Kungliga Flottan. Sverige 1944
Publik förr i tiden. Det är fullt på Gröna Lund i Stockholm. Andra världskriget rasar men det enda som vittnar om det, är de många flottister som fått permission och ledigt denna kväll. De har alla den klassiska sjömansuniformen på sig och en mössa utan skärm där det står Kungliga Flottan. Sverige 1944
Publik förr i tiden. Det är fullt på Gröna Lund i Stockholm. Andra världskriget rasar men det enda som vittnar om det, är de många flottister som fått permission och ledigt denna kväll. De har alla den klassiska sjömansuniformen på sig och en mössa utan skärm där det står Kungliga Flottan. Sverige 1944
Honky-Tonky Club. Det är dansträning i föreningen Honky-Tonky Club där Jitterbug är den senaste dansflugan. Publ i Damernas Värld nr 47 1944 med rubriken Klackarna i taket. Bildtexten lyder: En indier vid namn Krishma har tagit som sin mission att skaffa stockholmsungdomen ett ställe där de kan jitterbugga av hjärtans lust under sprit- och tobaksfria former. Resultatet har blivit Honky-Tonky Club, jitterbugfantasternas eldorado. De aktiva medlemmarn är som synes av vidstående bilder troligen de aktivaste i någon stockholmsklubb, löparklubbarna inräknade. Bland de invalda hedersledamöterna märksa en del känt scenfolk plus några yngre läkare, som varit förstående nog att erbjuda billigare läkarvård för medlemmarna vid eventuella benbrott eller andra malörer uppkomna genom alltför hänryckt jitterbuggning. Det är boxaren Olle Tandberg som syns lyfta sin danspartner från golvet.
Honky-Tonky Club. Det är dansträning i föreningen Honky-Tonky Club där Jitterbug är den senaste dansflugan. Publ i Damernas Värld nr 47 1944 med rubriken Klackarna i taket. Bildtexten lyder: En indier vid namn Krishma har tagit som sin mission att skaffa stockholmsungdomen ett ställe där de kan jitterbugga av hjärtans lust under sprit- och tobaksfria former. Resultatet har blivit Honky-Tonky Club, jitterbugfantasternas eldorado. De aktiva medlemmarn är som synes av vidstående bilder troligen de aktivaste i någon stockholmsklubb, löparklubbarna inräknade. Bland de invalda hedersledamöterna märksa en del känt scenfolk plus några yngre läkare, som varit förstående nog att erbjuda billigare läkarvård för medlemmarna vid eventuella benbrott eller andra malörer uppkomna genom alltför hänryckt jitterbuggning.
Honky-Tonky Club. Det är dansträning i föreningen Honky-Tonky Club där Jitterbug är den senaste dansflugan. Publ i Damernas Värld nr 47 1944 med rubriken Klackarna i taket. Bildtexten lyder: En indier vid namn Krishma har tagit som sin mission att skaffa stockholmsungdomen ett ställe där de kan jitterbugga av hjärtans lust under sprit- och tobaksfria former. Resultatet har blivit Honky-Tonky Club, jitterbugfantasternas eldorado. De aktiva medlemmarn är som synes av vidstående bilder troligen de aktivaste i någon stockholmsklubb, löparklubbarna inräknade. Bland de invalda hedersledamöterna märksa en del känt scenfolk plus några yngre läkare, som varit förstående nog att erbjuda billigare läkarvård för medlemmarna vid eventuella benbrott eller andra malörer uppkomna genom alltför hänryckt jitterbuggning.
Bild 1 i reportaget; Herr Kim av Krishma förestår Honky-Tonkyclub där medlemmarna två gånger i veckan får tillfälle att swinga sina lurviga ben till ägandes orester. Ingen sprit, tobak, politik eller oförsående föräldrar.
Honky-Tonky Club. Det är dansträning i föreningen Honky-Tonky Club där Jitterbug är den senaste dansflugan. Ett bildreportage tidningen Damernas Värld nr 47 1944 med rubriken Klackarna i taket. Texten lyder: En indier vid namn Krishma har tagit som sin mission att skaffa stockholmsungdomen ett ställe där de kan jitterbugga av hjärtans lust under sprit- och tobaksfria former. Resultatet har blivit Honky-Tonky Club, jitterbugfantasternas eldorado. De aktiva medlemmarn är som synes av vidstående bilder troligen de aktivaste i någon stockholmsklubb, löparklubbarna inräknade. Bland de invalda hedersledamöterna märksa en del känt scenfolk plus några yngre läkare, som varit förstående nog att erbjuda billigare läkarvård för medlemmarna vid eventuella benbrott eller andra malörer uppkomna genom alltför hänryckt jitterbuggning.
Svenska soldater från Skåne i en beredskapskvintett, saluterar under midnattssolens landvid skylten Polcirkeln. Livet vid Polcirkeln skildrat i ett bildreportage signerat fotograf KG Kristoffersson. Publicerat i bildtidningen Se nr 22 1944 på sidorna 14-15 1944
Första gången kinamat serveras i Sverige 1944. Här på restaurang Berns i Stockholm serveras kinesisk mat för första gången på en restaurang i Sverige den 23 februari 1944. Skådespelerskan Marguerite Viby ser minsann ut att kunna behärska besticken från Fjärran östern och balanserar skickligt maten på pinnarna. I SvD den 24 februari 1944 berättas det att Stockholm som hittills saknat en kinesisk restaurang. Berns direktör Folcker har fyra kinesiska medborgare under Li Chung-Lins ledning som serverar äkta kinesiska måltider i ett av rummen på restaurangen som också syns ha den rätta fjärran-östern dekorationerna på väggarna. Det berättas vidare att den kinesiske ministern och andra medlemmar ur den kinesiska kolonien i Sverige voro på onsdagskvällen inbjudna till en invignings och provmiddag. Måltiden avviker visserligen rätt väsentligt från vad vi äro vana vid här i Sverige. Ritualenligt börjar man sålunda med en sooppa och fortsätter sedan med en mångfald rätter, på invigningsmiddagen var det sex med den i Kina traditionella skålen ris. Det hela var emellertid alldeles utmärkt gott och ingen behöver vara rädd för att inte kunna äta ty man får både kniv och gaffel till hjälp om man inte behärskar konsten att äta med pinnar. Bilden publicerad i tidningen Veckorevyn nr 13 1944 med bildtexten: marguerite Viby gick det inte att kugga. Hon är redan fullärd i konsten och visade upp ett obekymrat anlete för fotografen. Mr Ling var mycket nöjd med henne.
Första gången kinamat serveras i Sverige 1944. Här på restaurang Berns i Stockholm serveras kinesisk mat för första gången på en restaurang i Sverige. Skådespelerskan Dagmar Olsson, 1908-1980, gör ett försök att äta med pinnarna. I SvD den 24 februari 1944 berättas det att Stockholm som hittills saknat en kinesisk restaurang. Berns direktör Folcker har fyra kinesiska medborgare under Li Chung-Lins ledning som serverar äkta kinesiska måltider i ett av rummen på restaurangen som också syns ha den rätta fjärran-östern dekorationerna på väggarna. Det berättas vidare att den kinesiske ministern och andra medlemmar ur den kinesiska kolonien i Sverige voro på onsdagskvällen inbjudna till en invignings och provmiddag. Måltiden avviker visserligen rätt väsentligt från vad vi äro vana vid här i Sverige. Ritualenligt börjar man sålunda med en sooppa och fortsätter sedan med en mångfald rätter, på invigningsmiddagen var det sex med den i Kina traditionella skålen ris. Det hela var emellertid alldeles utmärkt gott och ingen behöver vara rädd för att inte kunna äta ty man får både kniv och gaffel till hjälp om man inte behärskar konsten att äta med pinnar. Bilden publicerad i tidningen Veckorevyn nr 13 1944 med bildtexten: Nya teaterns komiska sprakfåle gick förstås in för pinnätningen med gnistrande energi, och sedan hovmästaren kommit till undsättning gick det hjälpligt. Det här var livat, sade och, och Thor Modéen tyckte att det var livet på en pinne.
Första gången kinamat serveras i Sverige 1944. Här på restaurang Berns i Stockholm serveras kinesisk mat för första gången på en restaurang i Sverige. Skådespelerskan Dagmar Olsson, 1908-1980, gör ett försök att äta med pinnarna. I SvD den 24 februari 1944 berättas det att Stockholm som hittills saknat en kinesisk restaurang. Berns direktör Folcker har fyra kinesiska medborgare under Li Chung-Lins ledning som serverar äkta kinesiska måltider i ett av rummen på restaurangen som också syns ha den rätta fjärran-östern dekorationerna på väggarna. Det berättas vidare att den kinesiske ministern och andra medlemmar ur den kinesiska kolonien i Sverige voro på onsdagskvällen inbjudna till en invignings och provmiddag. Måltiden avviker visserligen rätt väsentligt från vad vi äro vana vid här i Sverige. Ritualenligt börjar man sålunda med en sooppa och fortsätter sedan med en mångfald rätter, på invigningsmiddagen var det sex med den i Kina traditionella skålen ris. Det hela var emellertid alldeles utmärkt gott och ingen behöver vara rädd för att inte kunna äta ty man får både kniv och gaffel till hjälp om man inte behärskar konsten att äta med pinnar.
Första gången kinamat serveras i Sverige 1944. Här på restaurang Berns i Stockholm serveras kinesisk mat för första gången på en restaurang i Sverige. Skådespelerskan Dagmar Olsson, 1908-1980, gör ett försök att äta med pinnarna. I SvD den 24 februari 1944 berättas det att Stockholm som hittills saknat en kinesisk restaurang. Berns direktör Folcker har fyra kinesiska medborgare under Li Chung-Lins ledning som serverar äkta kinesiska måltider i ett av rummen på restaurangen som också syns ha den rätta fjärran-östern dekorationerna på väggarna. Det berättas vidare att den kinesiske ministern och andra medlemmar ur den kinesiska kolonien i Sverige voro på onsdagskvällen inbjudna till en invignings och provmiddag. Måltiden avviker visserligen rätt väsentligt från vad vi äro vana vid här i Sverige. Ritualenligt börjar man sålunda med en sooppa och fortsätter sedan med en mångfald rätter, på invigningsmiddagen var det sex med den i Kina traditionella skålen ris. Det hela var emellertid alldeles utmärkt gott och ingen behöver vara rädd för att inte kunna äta ty man får både kniv och gaffel till hjälp om man inte behärskar konsten att äta med pinnar.
På 1940-talet. En ung moderiktigt klädd kvinna i matchande kavaj och kjol. Platsen är spårvagnshållplatsen Smedslätten på Nockebybanan i Bromma Stockholm. Klockan är kvart över 12 och hon ser längs spåret om spårvagnen kommer.
Sverige 1944
