Volvo PV 444. Bilmodellen tillverkades av Volvo mellan åren 1944 och 1957. Bilmodellen anses vara svenskarnas folkbil av döma av dess stora popularitet och hur många som tillverkades. Totalt gjordes 196005 stycken av bilmodellen. Bilens egenskaper marknadsfördes med rymligt bagageutrymme, rostskydd, bäddbar och Volvo Service.
Här en annons för Volvo PV444 publicerad i tidningen Se nr 16 1953.
Reymersholms Spritförädlings AB. En spritfabrik belägen på södra sidan av Reimersholme i Stockholm. Företaget grundades 1869 av den så kallade Brännvinskungen Lars Olsson Smith. Han tillverkade ett mycket bättre och renare brännvin än alla andra, det finkelfria Tiodubbelt renat. Resultatet blev ett brännvinsimperium. 1877 öppnade han en ny butik i anslutning till fabriken och utanför Stockholms, den vid tiden rådande monopolgräns. Smith säljer vid tiden sina aktier och nya ägare tar vid. Spritfabriken blev 1917 en del av AB Vin & Spritcentralen. Vid tiden då bilden är tagen 1932 är inte längre Smith ägare utan drevs i Vin & Sprits regi. Fabriksområdet låg i anslutning till Liljeholmsvikens vatten. 1978 lades slutligen sprittillverkningen ner på Reimersholme. Direktör Jonsson syns ta provsmakningen av företagets produkter på stort allvar.
Swartzska snusfabriken i Norrköping 1931. Interiör från fabrikslokalen på Skolgatan 1. Den stora snuskvarnen var då den då äldsta och enda i sitt slag i Sverige. Snusfabriken grundades av Petter Swartz på 1700-talet. Snusaffärerna gick bra och deras produkter Swartzens snus och Röda lacket blev populära över hela landet. Snusfabriken och det hemliga snusreceptet ärvdes från far till son i fem generationer oavbrutet i 160 år. Fabriken lades ned 1931.
Reklam från 1940-talet. Företaget Alifabolaget annonserar på en helsida för sin produkt Röda Björn. Ett putsmedel som enligt reklamen gör att putsen går som en dans och allting blänker och skiner. Annonsen är kreativt illustrerad med en röd björn som håller en nypolerade kopparkastrull. Publicerad i Damernas värld nr 8 1944.
Volvo PV 444. Bilmodellen tillverkades av Volvo mellan åren 1944 och 1957. Bilmodellen anses vara svenskarnas folkbil av döma av dess stora popularitet och hur många som tillverkades. Totalt gjordes 196005 stycken av bilmodellen. Bilens egenskaper marknadsfördes med rymligt bagageutrymme, rostskydd, bäddbar och Volvo Service. En kvinna står på uppfarten där Volvon är parkerad klädd i en elegant dräkt, jacka och hatt. Sverige 1956
Coca-Cola börjar säljas i Sverige. Fram till den 31 december 1952 var coladrycker förbjudna i Sverige eftersom de innehöll fosforsyra (E338) och koffein. Lagen ändrades och från den 1 januari 1953 blev det tillåtet att i läskedrycker - liksom i livsmedel över huvud taget - blanda in dessa ingredienser. Den 29 Juni 1953 lastades de första lastbilarna med Coca-Cola till svenska konsumenter. Drycken tillverkades den på licens av som mest sex bryggerier. Till exempel av Mineralvattenfabriken Tre Kronor i Sundbyberg. En flaska Coca-Cola kostade 34 öre. Här en kiosk som erbjuder godis, tidningar varm korv och kaffe, med skyltning för de populära varumärkerna Cloetta och Apotekarnes. Skylten Drick Coca-Cola har en framträdande placering högst upp på kiosken. Bilden tagen i samband med lanseringen av Coca-Cola på 1950-talet.
Axel Karlson. 1892-1980. Svensk uppfinnare främst känd för sin uppfinning Karlsons Klister. Här håller han i en limtub med det klassiska utseendet och dess åsna som blev pryder förpackningen och tuben. 19 Nov. 1973
Axel Karlson. 1892-1980. Svensk uppfinnare främst känd för sin uppfinning Karlsons Klister. Här håller han i en limtub med det klassiska utseendet och dess åsna som blev pryder förpackningen och tuben. Här den 19 Nov. 1973 med en reporter från veckotidninen Allers som prövar hållbarheten i en fog som limmats med Karlsons klister.
Axel Karlson. 1892-1980. Svensk uppfinnare främst känd för sin uppfinning Karlsons Klister. Här håller han i en limtub med det klassiska utseendet och dess åsna som blev pryder förpackningen och tuben. Här den 19 Nov. 1973 med en reporter från veckotidninen Allers som prövar hållbarheten i en fog som limmats med Karlsons klister.
Dragspelstillverkning på 1930-talet. Ragnar Sundquist, 1892-1951 var en svensk dragspelare som tillhörde de mest populära under första halvan av 1900-talet. Förutom de många skivinspelningarna han gjorde och att han turnerade flitigt startade han 1926 en musikaffär och ett förlag. Rörelsen utvecklade sig i mitten av 1930-talet till en dragspelsfabrik fär fram till 1947 det tillverkades dragspel av det egna varumärket Raggie Special. Här en interiör från den fabriken på Södermalm i Stockholm där man tillverkar dragspel och modellen på bordet framför kvinna är Raggie Special.. Året är 1939.
Reklam från 1920-talet. En färgannons från november 1923 och Helios tvättmedel Vita Tvätt-björn. En kvinna i helfigur står med tvättkorgen och tvättbjörnen syns stå och skölja och tvätta kläderna i en balja.
Texten lyder: Nu i kväll lägger jag kläderna i Tvättbjörnslösning så tvättar han medan jag sover, i morgon behöver jag bara skölja upp. De mycket hårt smutsade plaggen behöva 20 minuters kokning. Tänk i alla fall så underbar Vita Tvättbjörn är och så billigt att ha honom till hjälp.
Reklam från 1930-talet. Företaget Helios Kemisk-Tekniska fabriker i Stockholm annonserar på en helsida för sin produkt Skur-Björn. Ett skurpulver som enligt reklamen löddrar. Annonsen är kreativt illustrerad med en björn som skurar både i annonsen och på förpackningen som syns. Publicerad 1931.
Annons för La Rita läskedryck. En läsk från Walls bryggeri i Trelleborg som när läskedrycker introducerades på 1950-talet hade många olika märken av läskedrycker i sitt sortiment. Walls bryggeri lades ned 1974. La Rita beskrivs i annonsen som en apelsindryck med temperament. Publicerad i Året Runt 1952.
Reymersholms Spritförädlings AB. En spritfabrik belägen på södra sidan av Reimersholme i Stockholm. Företaget grundades 1869 av den så kallade Brännvinskungen Lars Olsson Smith. Han tillverkade ett mycket bättre och renare brännvin än alla andra, det finkelfria Tiodubbelt renat. Resultatet blev ett brännvinsimperium. 1877 öppnade han en ny butik i anslutning till fabriken och utanför Stockholms, den vid tiden rådande monopolgräns. Smith säljer vid tiden sina aktier och nya ägare tar vid. Spritfabriken blev 1917 en del av AB Vin & Spritcentralen. Vid tiden då bilden är tagen sannolikt på 1910-1920-talet är inte längre Smith ägare utan drevs i Vin & Sprits regi. Fabriksområdet låg i anslutning till Liljeholmsvikens vatten. 1978 lades slutligen sprittillverkningen ner på Reimersholme.
Gevalia kaffe. En tidningsannons i färg för Gevalia kaffe där temat är tydligt, påsk och påskkärringar. Gävleföretaget Engwall & Co lanserade varumärket Gevalia 1920. Namnet sägs vara en latinsk översättning på Gävle. Publicerad i tidningen Filmjournalen nr 15-16 1952.
Cloetta-Mjölk choklad. I en färgannons från 1954 gör Cloetta reklam för sin mjölkchoklad. Företagets klassiska slogan syns; Tag det rätta tag Cloetta. Cloetta etablerades 1862. Publicerad i tidningen Bildjournalen nr 15-16 1954.
Varuhuset NK i Stockholm 1954. En grupp män i olika åldrar står och ser fascinerat på något framför dem. En kvinna vid ett runt bord pysslar med något som liknar reservoarpennor. En penntyp som var vanlig vid tiden och som man kunde fylla på när bläcket tog slut. Pennorna var ofta personliga så man kunde få sitt namn ingraverat på dem eller som present.
Varuhuset NK i Stockholm 1954. Här en bild från varuhusets kök där man utspisar sin personal. Den här dagen är det köttbullar på menyn, 8000 stycken ska göra och det syns gå bra då tre hjälps åt med det enformiga arbetet att forma köttbullarna lika stora.
