Storbritannien 1945. Två gruvarbetare med smutsiga kläder och ansikten och händer svarta av koldamm. De står och röker cigaretter på en rast i arbetet i en kolgruva i Wales. Fotograf KG Kristoffersson tog bilden 1945 på en reportageresa genom Storbritannien strax efter andra världskrigets slut.
Sjukvård förr i tiden. En läkare ger liten flicka en vaccinspruta. Hon gråter och hennes mamma sitter bredvid och tröstar medan doktorn sticker med sprutan. Vaccin ges mot sjukdomar som: Stelkramp, Kikhosta, Polio, Mässling, Röda hund mfl. Sverige 1940-tal
Skola förr i tiden. Vid tiden Sveriges största sameskola i Jukkasjärvi kyrkby i Kiruna kommun i Norrbotten. En sameflicka fnissar och skrattar på rasten. Bilden ur ett reportage signerat fotograf KG Kristoffersson publicerat i bildtidningen Se nr 30 år 1944
Andra världskriget. Ett flygplan av typen Curtiss Kittyhawk Mark I of No. 112 Squadron RAF. En mekaniker sitter på vingen medan flygplanet körs fram mot startbanan. Flygplanets nos skymmer sikten framåt och får på det här sättet hjälp att navigera rätt. Mellan åren 1939-1943 genomförde brittiska RAF flygningar i Mellanöstern och Nordafrika, bilden tagen där.
Hon som spår fjällvädret. Så lyder rubriken i bildreportaget publicerat i bildtidningen Se nr 17 år 1943 sid 14-15. Det är observatorn Anna-Lisa Wikdahl i Riksgränsen som uppmärksammas i ett reportage. Sex gånger om dagen är hon ute och gör sina mätningar och avläser instrumenten. Resultaten ringer hon sedan in till Väderlekstjänsten i Stockholm. Här sitter hon på stegen till sin termometerbur där hon har termometrar, som ger temperatur och fuktighet, och barometrar som bestämmer lufttrycket mm.
Hon som spår fjällvädret. Så lyder rubriken i bildreportaget publicerat i bildtidningen Se nr 17 år 1943 sid 14-15. Det är observatorn Anna-Lisa Wikdahl i Riksgränsen som uppmärksammas i ett reportage. Sex gånger om dagen är hon ute och gör sina mätningar och avläser instrumenten. Resultaten ringer hon sedan in till Väderlekstjänsten i Stockholm. Här med fynd hon gjort på fjället på väg till mätplatser. En tysk propellervinge och engelsk bomb.
Hon som spår fjällvädret. Så lyder rubriken i bildreportaget publicerat i bildtidningen Se nr 17 år 1943 sid 14-15. Det är observatorn Anna-Lisa Wikdahl i Riksgränsen som uppmärksammas i ett reportage. Sex gånger om dagen är hon ute och gör sina mätningar och avläser instrumenten. Resultaten ringer hon sedan in till Väderlekstjänsten i Stockholm. Här vid en nederbördsmätare där hon stoppat fingret genom ett skotthål från ett tyskt flygplan.
Hon som spår fjällvädret. Så lyder rubriken i bildreportaget publicerat i bildtidningen Se nr 17 år 1943 sid 14-15. Det är observatorn Anna-Lisa Wikdahl i Riksgränsen som uppmärksammas i ett reportage. Sex gånger om dagen är hon ute och gör sina mätningar och avläser instrumenten. Resultaten ringer hon sedan in till Väderlekstjänsten i Stockholm. Här ringer hon in uppgifterna om temperatur, nederbörd osv som sedan läses upp i radio.
Hon som spår fjällvädret. Så lyder rubriken i bildreportaget publicerat i bildtidningen Se nr 17 år 1943 sid 14-15. Det är observatorn Anna-Lisa Wikdahl i Riksgränsen som uppmärksammas i ett reportage. Sex gånger om dagen är hon ute och gör sina mätningar och avläser instrumenten. Resultaten ringer hon sedan in till Väderlekstjänsten i Stockholm. Sju månader om året mäts snödjupet och skidorna är enda färdmedlet till mätplatsen som ligger flera kilometer bort.
Hon som spår fjällvädret. Så lyder rubriken i bildreportaget publicerat i bildtidningen Se nr 17 år 1943 sid 14-15. Det är observatorn Anna-Lisa Wikdahl i Riksgränsen som uppmärksammas i ett reportage. Sex gånger om dagen är hon ute och gör sina mätningar och avläser instrumenten. Resultaten ringer hon sedan in till Väderlekstjänsten i Stockholm. Här sitter hon på stegen till sin termometerbur där hon har termometrar, som ger temperatur och fuktighet, och barometrar som bestämmer lufttrycket mm.
Småföretagande i Jämtland. På landsbygden i Sverige fanns förr många småföretagare inom sportfiske. Vissa gjorde sig kända för att tillverka speciellt lockande flugor för flugfiske. Det var ett hantverk att binda flugor och ge den de rätta färgerna och formerna. Många faktorer spelar in, kroken, fjädrarnas storlek, form och färg, dekor och bindning. Här Erik Nilsson i Jämtländska byn Lit, två mil norr om Östersund, som tillverkar de riksbekanta Litsflugorna. Mellan 8-9000 flugor tillverkas per år. Litsflugan har vid den här tiden redan tillverkats i över 20 års tid. Publicerad i Se 39 1942.
Småföretagande i Jämtland. På landsbygden i Sverige fanns förr många småföretagare inom sportfiske. Vissa gjorde sig kända för att tillverka speciellt lockande flugor för flugfiske. Det var ett hantverk att binda flugor och ge den de rätta färgerna och formerna. Många faktorer spelar in, kroken, fjädrarnas storlek, form och färg, dekor och bindning. Här en man vid sitt arbetsbord där han sitter och färdigställer en fluga. På bordet ligger det verktyg, fjädrar, krokar, tråd och annat som behövs för att tillverka en fluga. Det är Erik Nilsson i Jämtländska byn Lit, två mil norr om Östersund, som tillverkar de riksbekanta Litsflugorna. Mellan 8-9000 flugor tillverkas per år. Litsflugan har vid den här tiden redan tillverkats i över 20 års tid. Publicerad i Se 39 1942.