Kafé förr i tiden. Två män blir serverade av en servitris vid ett bord. Serveringen ligger på området där den pågående Stockholmsutställningen 1930 pågår. En nationell utställning på temat arkitektur, formgivning och konsthantverk som arrangerades på ett område längs med Djurgårdsbrunnsvikens norrra strand i Stockholm.
Utställningens nyhet var funktionalismens och modernismens stora genombrott i Sverige. Stockholmsutställningen 1930 varade mellan den 16 maj och den 29 september 1930 och registrerade nästan fyra miljoner besökande. Stockholmsutställningen 1930 räknas allmänt som genombrott för funktionalismen i Sverige. Utställningsarkitekt var Gunnar Asplund.
Militärhästar förr. En kusk sitter på kuskbocken och två hästar är selade framför vagnen. De är klara för avfärd och inväntar den som ska åka med från Stockholms slott på 1930-talet
Arbetshäst förr. Den stora kraftiga arbetshästen Felix tar igen sig och får vila från harvningen av åkern en stund. Hästen har en loksele och de långa tömmarna som bonden använder för att hantera hästen med hänger över ryggen. Sverige 1930-tal
Mjölkbar på 1930-talet. Mjölkbar var en enklare matservering med självservering där menyn var enkel svensk husmanskost som till exempel falukorv, pytt i panna. Ursprungligen lanserades mjölkbarerna av organisationen Mjölkpropaganden. Syftet var att få svenskarna att dricka mer mjölk. I den enkla serveringen satt gästerna ofta med ytterkläderna på. Mjölkpropagandans arbete med att få svenskarna att dricka mer mjölk var framgångsrikt för att ligga på rekordnivån 200 liter i slutet av 40-talet, början på 50-talet. Mjölkbaren på bilden har adress Götgatan 41 i Stockholm
Fiolbyggare på 1930-talet. En svensk instrumentmakare bygger hantverksmässigt upp en fiol. På sitt arbetsbord har han en mall av metall och spännskruvar där lådan till fiolen ligger i press och limmas ihop. Han borrar med en handborr och andra handverktyg som stämjärn ligger på bänken. Sverige 1930-tal
Luthier in the 1930s. A man in his workshop makes a violin. Sweden 1930s
Andra kammaren. Den direktvalda delen av den tvåkammarriksdag som Sverige hade åren 1867-1970. Här är riksdagen i möte och åhörarläktarna är fyllda med nyfikna. 1930-tal
Egna hem. I brist på maskiner drar en man en plog framåt i trådgårdslandet medan en annan man styr. Det växer bra i fårorna i hushållets större grönsaksland, och pojkarna i familjen får hjälpa till att rensa och gallra landet. Det är familjen Martin Persson i Älvkarleby som här på 1930-talet sköter trädgårdslandet väl.
Hovslagare förr i tiden. På en gårdsplan står en häst och blir skodd. Bonden står vid sidan och håller hästen lugn medan hovslagaren arbetar med en av bakhovarna. Först ska den gamla hästskon tas bort och hoven verkas. Därefter ska den nya skon passas in och fästas. En hovslagare var viktig för gården vid den här tiden innan den omfattande mekaniseringen av jordbruket. Arbetshästen var en av de viktigaste djuren på gården och det var noga med skötseln av hovar. Den kortfattade bildtexten lyser: Hovslagare i Tannefors som ligger i Linköping. 1030-tal
Kolarkoja förr i tiden. Ett motiv från Kolsva på 1930-talet och en så kallad kolarkoja som användes som tillfällig bostad för de män som arbetade med kolmilor i skogen. Den byggde arbetarna i anslutning till kolmilan. Det var en enkel konstruktion med jordtäckta sidor. Från kojan kunde de ha uppsikt över kolmilan dygnet runt. Där torkade timmerhuggarna sina kläder, drack kaffe och åt mat, men viktigast var att kunna upptäcka om milan började brinna. Om inte den elden gick att släcka, brann veden upp till aska istället för att förkolnas till kol. Metoden för att få träkol ur ved kallas Kolning. Ved staplades tätt samman och täcktes med jord, torv och sand. Den tändes därefter och sköttes dygnet runt då veden endast skull pyra och inte brinna. Att producera träkol för eldning i hyttor och järnbruk upphörde i stort sett i samband med andra världskrigets slut 1945. 1930-tal
Kolmila förr i tiden. Ett motiv från 1930-talet och en kolmila. Metoden för att få träkol ur ved kallas Kolning. Ved staplades tätt samman och täcktes med jord, torv och sand. Den tändes därefter och sköttes dygnet runt då veden endast skull pyra och inte brinna. Att producera träkol för eldning i hyttor och järnbruk upphörde i stort sett i samband med andra världskrigets slut 1945. Här arbetar en kolare med så kallad klubbning. Hål som uppstår i torven som täcker kolmilan kallas frät och om de inte tätas med torv och jord och klubbas, kan kolmilan ta eld och allt brinna upp. Få yrken är omgärdade av så mycket mystik och romantik som kolarens. Sverige 1930-tal Läs mer: http://www.skogsmuseum.se/map_7_kolmila/
Kolare förr i tiden. Ett motiv från 1930-talet och en timmerkoja som användes som tillfällig bostad för de män som arbetade med kolmilor i skogen. Där torkade timmerhuggarna sina kläder, drack kaffe och åt mat. Bildtexten berättar kortfattat att kokerskan Rollan lagar maten åt de hungriga kolarna i Dalarna. Att producera träkol för eldning i hyttor och järnbruk upphörde i stort sett i samband med andra världskrigets slut 1945. Metoden för att få träkol ur ved kallas Kolning. Ved staplades tätt samman och täcktes med jord, torv och sand. Den tändes därefter och sköttes dygnet runt då veden endast skull pyra och inte brinna. 1930-tal
Lantbruk på 1930-talet. Vassa verktyg var viktiga på gårdarna innan det mekaniserade jordbruket. En slipsten var en viktig del av arbetet. Liar, yxor, knivar och andra handverktyg slipades mot slipstenen. Sverige 1930-tal
Skärslipare på 1930-talet. En mustaschprydd äldre man livnär sig på att slipa knivar, saxar och andra vertyg som behöver skärpas. Hans portabla slipmaskin och slipsten står på gatan utanför ett hus och han för koncentrerat kniven över slipstenen. Det smörjande vattnet droppar ned på brynstenen från ett litet plåtkärl som hänger ovanför. Yrket är omsjunget i Fred Åkerströms visa Den gamle skärsliparen där Skärslipar-Lundman berättar om livet på vägarna: "slipar knivar och slipar saxar och hycklar rörd för en kopparslant"
Luffare förr i tiden. På Husby tegelbruk i Stallarholmen utanför Strängnäs värmer sig en luffare i lokalerna ovanför den stora ringugnen där fabriken brände teglet. Mannen på bilden utnyttjar den höga värmen från ugnen som i brännzonen låg på 1100 till 1200 grader till att laga mat på. Han steker pannkaka på en stekpanna som står på en spricka i teglet där överskottsvärme sipprar upp. Nog varm för att steka pannkakor på och några färdiggräddade ligger på tallriken redan.
Bilden tagen 1937. Det årtioendet 1930-talet, var det kris och många svenskar var arbetslösa och en del vandringsmän och luffare, utan hem och arbete. Tegelbrukens varma miljö på tegelugnen var en tacksam miljö för luffarna som bjöd på damm och sot, men en behaglig värme att torka kläder i och tak över huvudet att få sova under. Sociala förmåner var ett okänt begrepp och för många arbetslösa och fattiga människor var tiggarstaven den enda utvägen för att överleva.
Tyskland på 1930-talet. På Berlins idrottsarena Deutsches stadion övar tyska skolbarn ett uppträdande med tyska nationalsocialistiska flaggor med hakkorset på. Flaggan kom 1935 att bli den enda nationalflaggan för Nazityskland.
Germany in the 1930s. German schoolchildren practice a routine on Berlins sportsarena Deutsches Stadion. Using the national socialist flag is part of the routine. The flag became Nazi Germanys only offical flag from 1935.
Tyska leksaker på 1930-talet. Tennsoldater på rad med Nazi Tysklands flagga. En populär leksak vid tiden även i Sverige.
German toys in the 1930s. A row of tin soldiers in uniform with a man carrying the nazi flag in front.
Tin soldier toys were popular during this era.
Berlin på 1930-talet. En flygbild över byggnader angränsande till boulevarden Unter den Linden i Berlin tagen den 14 Feb. 1934.
Aerial view of Berlin with buildings along the boulevard Unter den Linden. Date 14 Feb. 1934
Berlin på 1930-talet. En bild över centrala delarna av Berlin med livlig trafik på gatorna och Riksdagshuset i bakgrunden. 1930-tal
The city of Berlin in the 1930s, with cars and buses in the busy street towards the Reichstag Building now the modern Bundestag.
Berlin på 1930-talet. En flygbild över stadsporten Brandenburger Tor och området runt den. Mot öster syns paradgatan Unter den Linden. Porten kröns av en staty av segergudinnan körandes en vagn dragen av fyra hästar i triumf. Brandenburger Tor har kommit att bli den allmänna symbolen för Berlin. Fotografiet taget den 15 Dec. 1933
Brandenburger Gate photographed on Dec 15 1933 from an airplane. The gate is the monumental entry to the boulevard Under den Linden. Brandenburger Gate is now considered a symbol of European unity and peace and Berlin.
Berlin på 1930-talet. Den berömda affärsgatan Tauentzienstrasse är upplyst på kvällen. 6 Nov 1935
The city of Berlin in the 1930s, and Tauentzienstrasse is lit up with lights from windows of the stores along the street and signs on the buildings. 6 Nov 1935
