Stockholm på 1920-talet. Skärgårdsbåtarna syns ligga vid Södra Blasieholmskajen (numera Strömkajen) nästan eller ända fram till där Strömbron nu förbinder Strömgatan och Skeppsbron. Grand Hotels byggnad syns i bakgrunden.
Nordiska museet. Kulturhistoriskt museum som ligger på Lejonslätten i stadsdelen Djurgården i Stockholm.
Byggnaden invigdes den 8 juni 1907. 1920-talet
Stockholm på 1920-talet. En vinterdag vid en av Stockholms kajer där ett fartyg ligger förtöjt med rök kommer ur skorstenarna. Man skymtar siluetten av en man som manövrerar hamnkranen sittande i hytten och som lastar av eller på gods och varor. I förgrunden står några parkerade bilar.
Stockholm förr i tiden. Stockholms frihamn, invigd 1919. Hamnen som var den största i Sverige, ansågs vara en av de modernaste hamnarna i världen. Byggkostnaden uppgick till 30 miljoner kronor. Hamnen består av två pirer med en hamnbassäng emellan med en kajlängd av 1218 meter. På bilden syns ett större antal Ford bilar som importerats till Sverige på den öppna platsen med magasin 1, 2 och 3 synliga. 1920-1930
Stockholm på 1920-talet. En av de många skärgårdsbåtarna syns på Norrström med Stockholms slott i bakgrunden. I förgrunden Blasieholmskajen med Strömkajen där människor och bilar syns. En vacker vy innan Strömbron byggdes som numera förbinder Strömgatan och Skeppsbron och Slottskajen. Året är 1926
Stockholm på 1920-talet. Arbetare på Sveavägen med att lägga elkablar i gatan. Tre stora kabeltrummor syns. I bakgrunden biograf Metropolpalatset som var en biograf på Sveavägen 77.
Torghandel förr i tiden. En kvinna tillika torgmadam i Stockholm har dukat upp sitt marknadsstånd inför torghandeln för fullt. Framför sig har hon olika förhoppningsvis ätbara svampar till försäljning. 1920-tal
Stockholm på 1920-talet. En översiktsbild över vattnet Stockholms ström med färjan Saltsjöbaden 2 på väg över vattnet. I bakgrunden Stockholms slott och Riksdagshuset. Året är 1920
Eldsvåda i Stockholm. Brandkåren bekämpar elden i ett hus på Malmskillnadsgatan i centrala Stockholm. De har rest deras högsta stege och når vinden och förråden som brinner. Rök stiger upp ur byggnaden. 1920-tal
Förbudsomröstningen 1922. Människor har samlats utanför Operahuset där resultatet till slut visas i siffor för ja och nej på byggnadens balkong. Efter en motion om folkomröstning om införandet av rusdrycksförbud från kammarens nykterhetspolitiska grupp, beslutade riksdagen att den skulle genomföras. Valet slutade oväntat med en seger för förbudsmotståndarna. 51% röstade nej till förbud och 49% röstade ja. Valet hölls den 27 augusti 1922.
Saltsjöqvarn. Ett företag i Stockholms hamninlopp som sedan 1800-talet var verksamt med malning av spannmål och gryn. Här en interiör från kvarnen och den så kallade expeditionslokalen i mjölmagasinet där de tunga mjölsäckarna transporterades via rutchkanor ned till lastkajen för vidare distribution. 1989 tog dåvarande ägaren Kungsören beslut att lägga ned verksamheten och byggnaderna är nu bostäder och kontor. 1920-tal
Saltsjöqvarn. Ett företag i Stockholms hamninlopp som sedan 1800-talet var verksamt med malning av spannmål och gryn. Bakom de majestätiska byggnaderna vid Danvikstull kvarnens innergård där lastbilar med chaufförer står uppställda. Året är 1924. Lastningen av mjölsäckarna skedde via rutchkanor ned till lastkajen. 1989 tog dåvarande ägaren Kungsören beslut att lägga ned verksamheten och byggnaderna är nu bostäder och kontor. Ovanför ingången till en av byggnadernas står det Cereal Laboratorium. En till viss del självständig institution som hade som uppdrag att undersöka och analysera både spannmål och mjöl. Dess egenskaper och kvalité analyserades noga. Även provbakning av mjöl företogs.
Norra Kungstornet i Stockholm. En byggnad på Kungsgatan som var klart 1924. Det var då Europas och Stockholms högsta affärshus med en höjd på 70 meter. Kungstornet är 16 våningar högt med en restaurang på översta plan. Man kan jämföra med Riddarholmskyrkan som är 95 meter hög. Den högsta skyskrapan vid den är tiden var Woolworth-byggnaden i New York med en höjd på nära 229 meter. Kungstornet huserar tre hissar och man kunde förflytta sig uppåt och nedåt i ca 1½ till 2 meter per sekund. Här 1923 är Kungstornet under byggnation och en färgillustration från samma år visar Kungsgatan.
Norra Kungstornet i Stockholm. En byggnad på Kungsgatan som var klart 1924. Det var då Europas och Stockholms högsta affärshus med en höjd på 70 meter. Kungstornet är 16 våningar högt med en restaurang på översta plan. Man kan jämföra med Riddarholmskyrkan som är 95 meter hög. Den högsta skyskrapan vid den är tiden var Woolworth-byggnaden i New York med en höjd på nära 229 meter. Kungstornet huserar tre hissar och man kunde förflytta sig uppåt och nedåt i ca 1½ till 2 meter per sekund. Här 1923 är Kungstornet under byggnation.
På 1920-talet. En kvinna står framför spegeln och provar en klänning och tillbehör med hjälp av en väninna eller expedit i en elegantare varuhus typ NK, klädaffär eller hos en modist. Kanske en klänning för ett festligt tillfälle eller glatt firande. Det är ju trots allt det glada 20-talet. Året är 1927. Stockholm Sverige
På 1920-talet. En kvinnlig kund i en livsmedelsbutik i Stockholm. Här ligger det helt öppet på disken både lever, fläsk och annat kött. Ett grishuvud samsas om platsen. Hon har dock valt att köpa en rökt korv och sträcker fram den mot den till synes rätt ointresserade expeditien. Han har ögonen på annat håll, nämligen i Torsten Tegnérs Idrottsbladet. Förstasidans rubriker är mer intressanta än att sköta kundens önskemål. Den andra expeditien är inte mycket bättre och har vänt kunden ryggen till och läser en tidning. Här på 1920-talet så var hanteringen av kött helt annan än idag. Det sitter dock en skylt på en av hyllorna att hunder inte får vistas i lokalen. Alltid något.
Stockholm på 1920-talet. För att hantera den ökade trafiken fattade riksdagen 1923 ett beslut om en stor utbyggnad av infrastrukturen på järnväg i Stockholm och Stockholms centralstation. Här 1927 pågår arbeten med att bygga perronger och godsmagasin. I bakgrunden Riddarholmen och Riddarholmskyrkan.
Varuhuset NK i Stockholm på 1920-talet. En mamma med sina två barn är på leksaksavdelningen. I hyllorna och på disken står mjuka djur och andra leksaker. En expedit är hjälpsam och låter barnen se närmare på dem. Det syns att vintern och mest troligt julen närmar sig. Mamman är klädd i vinterkappa och en tidstypisk muff syns, som man stoppade in händerna i för att värma sig. Barnen är också välklädda. Flickan har en nätt kappa och varma benstrumpor. Pojken har en klassisk sjömanskostym. En välbärgad familj som har råd att handla de leksaker barnen vill ha på det stora Stockholmsvaruhuset.
Gumaelius annonsbyrå. Ett livsverk skapat av entrepenören Sofia Gumaelius , 1840-1915, som anses vara den mäktigaste kvinnan i den svenska tidningsvärlden i det sena 1800-talet. Affärsidén var enkel och framgångsrik; förmedla annonser snabbt och enkelt för kunderna. Med tiden kunde Gumaelius även erbjuda allt från tryckpressar till saxar. Sofia Gumaelius engagerar sig även ivrigt i kvinnofrågor som kvinnlig rösträtt. Hon fick många kvinnor i sin omgivning att växa och anställde nästan enbart kvinnor. Efter hennes död 1915, lever företaget vidare i många år. Här en bild från 1927 i annonsbyråns lokaler på Fredsgatan 10 där det enligt bildtexten förvaras ca 40 000 original annons klichéer och 20 000 matriser.
Gumaelius annonsbyrå. Ett livsverk skapat av entrepenören Sofia Gumaelius , 1840-1915, som anses vara den mäktigaste kvinnan i den svenska tidningsvärlden i det sena 1800-talet. Affärsidén var enkel och framgångsrik; förmedla annonser snabbt och enkelt för kunderna. Med tiden kunde Gumaelius även erbjuda allt från tryckpressar till saxar. Sofia Gumaelius engagerar sig även ivrigt i kvinnofrågor som kvinnlig rösträtt. Hon fick många kvinnor i sin omgivning att växa och anställde nästan enbart kvinnor. Efter hennes död 1915, lever företaget vidare i många år. Här en bild från 1927 där kvinnor i annonsbyråns stora arbetssal på Fredsgatan 10 skriver annonser.
Gumaelius annonsbyrå. Ett livsverk skapat av entrepenören Sofia Gumaelius , 1840-1915, som anses vara den mäktigaste kvinnan i den svenska tidningsvärlden i det sena 1800-talet. Affärsidén var enkel och framgångsrik; förmedla annonser snabbt och enkelt för kunderna. Med tiden kunde Gumaelius även erbjuda allt från tryckpressar till saxar. Sofia Gumaelius engagerar sig även ivrigt i kvinnofrågor som kvinnlig rösträtt. Hon fick många kvinnor i sin omgivning att växa och anställde nästan enbart kvinnor. Efter hennes död 1915, lever företaget vidare i många år. Här en bild från 1927 där kvinnor i annonsbyråns lokaler på Fredsgatan 10 skriver annonser.
