Mors dag. Dagen instiftades 1919 på initiativ av författaren Cecilia Bååth-Holmberg och efter den amerikanska förebilden av dagen. Vid tiden fanns ett antal instruktioner för hur dagen skulle firas:
1. Svenska flaggan hissas från hemmets flaggstång.
2. Mor hälsas om morgonen med sång av barnen.
3. Hon bjudes före uppstigandet på gott kaffe och bröd, berett av barnen. Hon hedras med blommor och en liten gåva.
4. Henne beredes, så långt det är möjligt, vila och frihet från allt hushållsarbete den dagen. Barnen bädda, sopa, laga mat och diska.
5. Vid eftermiddagskaffet eller på aftonen hålles en liten högtidlighet, där far i huset medverkar.
6. Frånvarande barn hälsa Mor med brev eller telegram eller vykort, som särskilt gjorts och tillhandahållas för mors dag. Mors dag infaller den sista söndagen i Maj.
Illustrationen av Jenny Nyström 1925
Krigsbarn. När första världskriget slutade 1918 var de flesta länder i Europa härjade av kriget, särskilt då Tyskland och Österrike-Ungern som sattes i blockad av segrarna, Ententen. När Svenska Röda Korset ville starta en hjälpaktion för de barn som nu drabbades av svält och andra umbäranden rådfrågades regeringen eftersom tanken var att barnen skulle få komma till Sverige för att äta upp sig och få några månaders vistelse under andra omständigheter än i hemlandet.
Regeringen var positiv till initiativet men ville att krigets bägge parter skulle få erbjudandet och att lika många barn skulle komma från de båda sidorna. Sverige, som varit neutralt under kriget, ville inte ta parti för någon sida. Ententländerna tackade dock nej till att sända några barn så det blev bara från de allierade, framför allt från Wien och Berlin.
Svenska Röda Korset, som hade starka kontakter med sina systerorganisationer i de flesta av de drabbade länderna, var den starkaste aktören. Att just Tyskland och Österrike-Ungern blev de dominerande länderna som mottog hjälp från Sverige underlättades också av den historisk bakgrunden med alla de kontakter som funnits sedan lång tid. Det gjorde också att rekryteringen av fosterföräldrar gick lättare med tanke på att tyska var det främmande språk som jämförelsevis många hade läst i skolorna.
Våren 1919 kom de första tågen med krigsbarn till Sverige och meningen var att de skulle stanna över sommaren och sedan återvända tidig höst, vilket de flesta också gjorde. Ett antal barn kom av olika anledningar att stanna över vintern mellan sommarvistelserna. Krigsbarnsverksamheten pågick sedan i organiserad form under tre år. Barnen som kom till Sverige kom att kallas krigsbarn, och det är första gånget det ordet används i det svenska språket.
Varuhuset NK i Stockholm på 1920-talet. En mamma med sina två barn är på leksaksavdelningen. I hyllorna och på disken står mjuka djur och andra leksaker. En expedit är hjälpsam och låter barnen se närmare på dem. Det syns att vintern och mest troligt julen närmar sig. Mamman är klädd i vinterkappa och en tidstypisk muff syns, som man stoppade in händerna i för att värma sig. Barnen är också välklädda. Flickan har en nätt kappa och varma benstrumpor. Pojken har en klassisk sjömanskostym. En välbärgad familj som har råd att handla de leksaker barnen vill ha på det stora Stockholmsvaruhuset.
Bilism på 1920-talet. Några förare har stannat till på vägen nedanför en sommarstuga i Bohuslän 1924. De sitter stolta vid ratten i sina bilar. En familj sitter i backen bakom och ser på de passerande bilarna. Sverige 1924
Two cars has stopped on the road beneath a summer house in Bohuslän Sweden. The drivers look very proud sitting behind the wheels of their open cars. 1924
Konstskola på 1920-talet. I det då nybyggda Kungstornet på Kungsgatan 28 i Stockholm har konstnärerna Edward Berggren, th. och Gottfrid Larsson sin konstskola. De var lärare i målning och skulptur. Konstskolan var förberedande för att gå Konstakademien och de drev den tillsammans mellan åren 1920-1932. Här en interiör från en lektion där en ung kvinna står modell för målareleverna. Några av eleverna är namngivna: Ebba, Gullan Sahlin, Karin Karlsson, ox, Nysio, Jonas, Styckling, Amadus, Falk, Ström. 1920-tal
Mölle. Badorten vid Kullaberg ansågs vid början av 1900-talet som den mest kontinetala. Badgäster från Tyskland och Danmark besökte badet. Markägaren friherre Nils Gyllenstierna på slottet Krapperup ville att män och kvinnor skulle bada på separata platser men allmänheten ville hellre ha ett gemensamhetsbad. Förutom de badande, fattades det inte åskådare, såväl herrar som damer och de betraktade de badande med kikare och kameror. Enligt samtida tidningsrapportering ansågs danskorna ha den mest frivola tolkning att välja baddräkt av genomskinligt tyg.
Baddräktsmodet förr i tiden. Två unga kvinnor njuter av sol och bad en sommardag på 1920-talet. De har den dåtida moderna heltäckande baddräkten på sig och badmössa. Sverige 1920-tal
Påskkort. Ett antikt påskkort med texten Glad Påsk. En mor och sin son klädd i prydlig sjömanskostym sitter på en kulle med en korg målade hönsägg. Några höns spatserar i förgrunden. Kortet adresserat till Fröken Gunhild Jonsson i Älgasås 1920
Skolklass förr i tiden. I ödemarksbyn Ulvsjö, nio mil norr om Mora arbetade Elise Olofsson som lärarinna mellan åren 1915-1934. En del av sina upplevelser har hon beskrivit i boken Ödemarkens folk 1937. Här syns författarinnan tillika lärarinnan stå i bakgrunden och se på när fem flickor i klassen sitter och har syslöjd tillsammans. Flickorna stickar och syr. Sverige 1920-tal