Branden i Fjällbacka 1928. Den 12 maj 1928 vid 18-tiden uppstod en stor brand i Fjällbacka, och 22 boningshus ödelades och värden för 300 000 kronor gick till spillo samt 78 personer blev hemlösa. Genom dynamitsprängningar som röjde en brandgata lyckades man begränsa elden. Området från och med nuvarande Brandparken och fram till gamla telegrafstationen mer eller mindre utplånades.
Eldsvåda i Norrköping. Brandkåren kämpar mot en brand som brutit ut i företaget Norrköpings Regnklädes och Presenningsfabriks byggnad i stadsdelen Saltängen. Byggnaden totalförstördes i branden som bröt ut den 11 juni 1920.
Krigsbarn. När första världskriget slutade 1918 var de flesta länder i Europa härjade av kriget, särskilt då Tyskland och Österrike-Ungern som sattes i blockad av segrarna, Ententen. När Svenska Röda Korset ville starta en hjälpaktion för de barn som nu drabbades av svält och andra umbäranden rådfrågades regeringen eftersom tanken var att barnen skulle få komma till Sverige för att äta upp sig och få några månaders vistelse under andra omständigheter än i hemlandet.
Regeringen var positiv till initiativet men ville att krigets bägge parter skulle få erbjudandet och att lika många barn skulle komma från de båda sidorna. Sverige, som varit neutralt under kriget, ville inte ta parti för någon sida. Ententländerna tackade dock nej till att sända några barn så det blev bara från de allierade, framför allt från Wien och Berlin.
Svenska Röda Korset, som hade starka kontakter med sina systerorganisationer i de flesta av de drabbade länderna, var den starkaste aktören. Att just Tyskland och Österrike-Ungern blev de dominerande länderna som mottog hjälp från Sverige underlättades också av den historisk bakgrunden med alla de kontakter som funnits sedan lång tid. Det gjorde också att rekryteringen av fosterföräldrar gick lättare med tanke på att tyska var det främmande språk som jämförelsevis många hade läst i skolorna.
Våren 1919 kom de första tågen med krigsbarn till Sverige och meningen var att de skulle stanna över sommaren och sedan återvända tidig höst, vilket de flesta också gjorde. Ett antal barn kom av olika anledningar att stanna över vintern mellan sommarvistelserna. Krigsbarnsverksamheten pågick sedan i organiserad form under tre år. Barnen som kom till Sverige kom att kallas krigsbarn, och det är första gånget det ordet används i det svenska språket.
Leksand Dalarna. En äldre kvinna bär vatten i träkärl hängande i ett ok över axlarna. Ett vardagsarbete på gården förr i tiden. På gården står timrade hus och en gärdesgård. 1920-tal
Stockholm på 1920-talet. För att hantera den ökade trafiken fattade riksdagen 1923 ett beslut om en stor utbyggnad av infrastrukturen på järnväg i Stockholm och Stockholms centralstation. Här 1927 pågår arbeten med att bygga perronger och godsmagasin. I bakgrunden Riddarholmen och Riddarholmskyrkan.
Varuhuset NK i Stockholm på 1920-talet. En mamma med sina två barn är på leksaksavdelningen. I hyllorna och på disken står mjuka djur och andra leksaker. En expedit är hjälpsam och låter barnen se närmare på dem. Det syns att vintern och mest troligt julen närmar sig. Mamman är klädd i vinterkappa och en tidstypisk muff syns, som man stoppade in händerna i för att värma sig. Barnen är också välklädda. Flickan har en nätt kappa och varma benstrumpor. Pojken har en klassisk sjömanskostym. En välbärgad familj som har råd att handla de leksaker barnen vill ha på det stora Stockholmsvaruhuset.
Grängesbergs gruvor förr i tiden. Här på 1930-talet då ett elektriskt tåg från Asea används för att frakta malmen ur gruvan. Området ansågs vara en av Europas främsta järnmalmsfyndigheter. Sverige 1800-tal
