Mjölkcentralen i Stockholm 1933. En interiör från Mjölkcentralens lokaler på Torsgatan på Norrmalm i Stockholm. Tomma mjölkflaskor fylls med mjölk och försluts med en aluminiumkorkar. Två kvinnor övervakar den nästan automatiska hanteringen. Den 26 april 1915 grundades Lantmännens Mjölkförsäljningsförening som senare bytte namn till Mjölkcentralen, förkortat MC. Mjölkcentralen ägdes av mjölkbönderna för att få ordning på Stockholms mjölkhandel som bestod av många olika mejerier och små mjölkbutiker. Det var det första kooperativa mejeribolaget i Sverige som omfattade flera orter. Företagets symbol var en röd ko med lite kantiga former, som bland annat tillverkades i trä. *** Local Caption *** Den 26 april 1915 grundades Lantmännens Mjölkförsäljningsförening som senare bytte namn till Mjölkcentralen, förkortat MC. Mjölkcentralen ägdes av mjölkbönderna för att få ordning på Stockholms mjölkhandel som bestod av många olika mejerier och små mjölkbutiker. Det var det första kooperativa mejeribolaget i Sverige som omfattade flera orter. Företagets symbol var en röd ko med lite kantiga former, som bland annat tillverkades i trä.
På 1940-talet. En mannekäng visar underkläder med strumpebandshållare för en grupp människor som sitter vid ett bord. Hon har en morgonrock på och hon visar det exklusiva fodret på insidan samtidigt som detaljerna på underkläderna framgår tydligt. BH och strumpebandshållare i som är fästa i nylonstrumporna.
Sverige 1949
På 1950-talet. En ung kvinna i uniform vid kajen och omgiven av sjömän och besättning på fartyget Sturkö som tillhör Sjövärnskåren. Bilden tagen i Visby 1959.
På 1940-talet. En ung kvinna vid sin personbil av det amerikanska bilmärket Ford. Hon är klädd i en tvådelad dräkt, kjol och kort jacka i fiskbensmönstrat ylletyg. Hon står på bilens fotsteg för att nå upp på taket där en sökarlykta sitter monterad. Den kunde man behöva justera ibland. Hennes hund syns sitta på förarplatsen vid ratten. Bilden tagen i Stockholm Sverige 1949
På 1940-talet. En ung kvinna i sin personbil av det amerikanska bilmärket Ford. Hon är klädd i en tvådelad dräkt, kjol och kort jacka i fiskbensmönstrat ylletyg. Bilden tagen i Stockholm Sverige 1949
Striptease , underhållningsform med gamla anor. I svenska revyer och varieter under 1940-1950 talen uppträdde ofta det man kallade för nakendansöser. Två män syns stå i kassan och köpa biljetter till något liknande 1954. Det är skyltat med bilder på lättklädda kvinnor som ger en antydan om vad som väntar.
Striptease , underhållningsform med gamla anor. I svenska revyer och varieter under 1940-1950 talen uppträdde ofta det man kallade för nakendansöser. Två män syns stå i kassan och köpa biljetter till något liknande 1954. Det är skyltat med bilder på lättklädda kvinnor som ger en antydan om vad som väntar.
Anna-Lena Löfgren
(1944-2010)
Svensk sångerska, en av 60-talets mest populära schlagersångerskor. hennes största skivframgång var melodin Lyckliga gatan.
Juli 1971
Anna-Lena Löfgren
(1944-2010)
Svensk sångerska, en av 60-talets mest populära schlagersångerskor. hennes största skivframgång var melodin Lyckliga gatan.
Juli 1971
Lundsbergs skola
Lundsbergs skola är en privat internatskola och har varit ett av Sveriges tre riksinternat. Den är belägen ett tiotal kilometer norr om Kristinehamn, i Storfors kommun. Skolan har funnits sedan 1896
1952
Lundsbergs skola
Lundsbergs skola är en privat internatskola och har varit ett av Sveriges tre riksinternat. Den är belägen ett tiotal kilometer norr om Kristinehamn, i Storfors kommun. Skolan har funnits sedan 1896
1952
Första kvinnan på sju toppar. I tidningen Se nr 23 1944 presenteras fru Olga Sjögren från Stockholm som presterat något ovanligt. Hon har under den gångna vintern erövrat ett av svensk idrotts kanske minst kända märken och utmärkelser som tidigare endast erövrats av femton manliga fjällrävar. De sju topparna. Dessa är Vassitjåkko, Vuojtasrita, Låktattjåkko, Kärpel, Pävjetjåkko, Latnjatjåkko och Kuoblatjåkko, ingen av topparna lägre än 1300 meter. De sistnämda fyra har fru Sjögren besegrat inom loppet av fjorton dagar och med Riksgränsen som utgångspunkt. På bilderna syns hon erövra den sista turen då Kuoblatjåkko besegrades. Bakom de sju fjällbestigningarna ligger en sammanlagd åktid på 60 timmar och en total höjdbestigning på 6558 meter. Inom skidexpertisen anses Olga Sjögrens prestation vara ganska unik då hennes företag fordrat en outtröttlig energi och massor av kondition. På bilderna syns hon i baddräkt då solen vid den här tiden på året i fjällvärlden värmer gott.
Första kvinnan på sju toppar. I tidningen Se nr 23 1944 presenteras fru Olga Sjögren från Stockholm som presterat något ovanligt. Hon har under den gångna vintern erövrat ett av svensk idrotts kanske minst kända märken och utmärkelser som tidigare endast erövrats av femton manliga fjällrävar. De sju topparna. Dessa är Vassitjåkko, Vuojtasrita, Låktattjåkko, Kärpel, Pävjetjåkko, Latnjatjåkko och Kuoblatjåkko, ingen av topparna lägre än 1300 meter. De sistnämda fyra har fru Sjögren besegrat inom loppet av fjorton dagar och med Riksgränsen som utgångspunkt. På bilderna syns hon erövra den sista turen då Kuoblatjåkko besegrades. Bakom de sju fjällbestigningarna ligger en sammanlagd åktid på 60 timmar och en total höjdbestigning på 6558 meter. Inom skidexpertisen anses Olga Sjögrens prestation vara ganska unik då hennes företag fordrat en outtröttlig energi och massor av kondition. På bilderna syns hon i baddräkt då solen vid den här tiden på året i fjällvärlden värmer gott.
Första kvinnan på sju toppar. I tidningen Se nr 23 1944 presenteras fru Olga Sjögren från Stockholm som presterat något ovanligt. Hon har under den gångna vintern erövrat ett av svensk idrotts kanske minst kända märken och utmärkelser som tidigare endast erövrats av femton manliga fjällrävar. De sju topparna. Dessa är Vassitjåkko, Vuojtasrita, Låktattjåkko, Kärpel, Pävjetjåkko, Latnjatjåkko och Kuoblatjåkko, ingen av topparna lägre än 1300 meter. De sistnämda fyra har fru Sjögren besegrat inom loppet av fjorton dagar och med Riksgränsen som utgångspunkt. På bilderna syns hon erövra den sista turen då Kuoblatjåkko besegrades. Bakom de sju fjällbestigningarna ligger en sammanlagd åktid på 60 timmar och en total höjdbestigning på 6558 meter. Inom skidexpertisen anses Olga Sjögrens prestation vara ganska unik då hennes företag fordrat en outtröttlig energi och massor av kondition. På bilden syns hon i baddräkt då solen vid den här tiden på året i fjällvärlden värmer gott på toppen av Kuoblatjåkko.
Första kvinnan på sju toppar. I tidningen Se nr 23 1944 presenteras fru Olga Sjögren från Stockholm som presterat något ovanligt. Hon har under den gångna vintern erövrat ett av svensk idrotts kanske minst kända märken och utmärkelser som tidigare endast erövrats av femton manliga fjällrävar. De sju topparna. Dessa är Vassitjåkko, Vuojtasrita, Låktattjåkko, Kärpel, Pävjetjåkko, Latnjatjåkko och Kuoblatjåkko, ingen av topparna lägre än 1300 meter. De sistnämda fyra har fru Sjögren besegrat inom loppet av fjorton dagar och med Riksgränsen som utgångspunkt. På bilderna syns hon erövra den sista turen då Kuoblatjåkko besegrades. Bakom de sju fjällbestigningarna ligger en sammanlagd åktid på 60 timmar och en total höjdbestigning på 6558 meter. Inom skidexpertisen anses Olga Sjögrens prestation vara ganska unik då hennes företag fordrat en outtröttlig energi och massor av kondition. På bilden syns hon i baddräkt då solen vid den här tiden på året i fjällvärlden värmer gott på toppen av Kuoblatjåkko.
Första kvinnan på sju toppar. I tidningen Se nr 23 1944 presenteras fru Olga Sjögren från Stockholm som presterat något ovanligt. Hon har under den gångna vintern erövrat ett av svensk idrotts kanske minst kända märken och utmärkelser som tidigare endast erövrats av femton manliga fjällrävar. De sju topparna. Dessa är Vassitjåkko, Vuojtasrita, Låktattjåkko, Kärpel, Pävjetjåkko, Latnjatjåkko och Kuoblatjåkko, ingen av topparna lägre än 1300 meter. De sistnämda fyra har fru Sjögren besegrat inom loppet av fjorton dagar och med Riksgränsen som utgångspunkt. På bilderna syns hon erövra den sista turen då Kuoblatjåkko besegrades. Bakom de sju fjällbestigningarna ligger en sammanlagd åktid på 60 timmar och en total höjdbestigning på 6558 meter. Inom skidexpertisen anses Olga Sjögrens prestation vara ganska unik då hennes företag fordrat en outtröttlig energi och massor av kondition. På bilden syns hon i baddräkt då solen vid den här tiden på året i fjällvärlden värmer gott på toppen av Kuoblatjåkko.
Första kvinnan på sju toppar. I tidningen Se nr 23 1944 presenteras fru Olga Sjögren från Stockholm som presterat något ovanligt. Hon har under den gångna vintern erövrat ett av svensk idrotts kanske minst kända märken och utmärkelser som tidigare endast erövrats av femton manliga fjällrävar. De sju topparna. Dessa är Vassitjåkko, Vuojtasrita, Låktattjåkko, Kärpel, Pävjetjåkko, Latnjatjåkko och Kuoblatjåkko, ingen av topparna lägre än 1300 meter. De sistnämda fyra har fru Sjögren besegrat inom loppet av fjorton dagar och med Riksgränsen som utgångspunkt. På bilderna syns hon erövra den sista turen då Kuoblatjåkko besegrades. Bakom de sju fjällbestigningarna ligger en sammanlagd åktid på 60 timmar och en total höjdbestigning på 6558 meter. Inom skidexpertisen anses Olga Sjögrens prestation vara ganska unik då hennes företag fordrat en outtröttlig energi och massor av kondition. På bilderna syns hon i baddräkt då solen vid den här tiden på året i fjällvärlden värmer gott.
Ursula Wirth. Svensk rallyförare och co-driver. 1934-2019. Tillsammans med Ewy Rosqvist hade hon stora framgångar i rallytävlingarna. Under 30 år drev Ursula Wirth en bilskola under sitt eget namn på Roslagsgatan 47. Bilden tagen utanför lokalerna och i Ursula håller stolt fram en av hennes segerpokaler hon erövrat under sin rallykarriär. Maj 1986
