Första kvinnan på sju toppar. I tidningen Se nr 23 1944 presenteras fru Olga Sjögren från Stockholm som presterat något ovanligt. Hon har under den gångna vintern erövrat ett av svensk idrotts kanske minst kända märken och utmärkelser som tidigare endast erövrats av femton manliga fjällrävar. De sju topparna. Dessa är Vassitjåkko, Vuojtasrita, Låktattjåkko, Kärpel, Pävjetjåkko, Latnjatjåkko och Kuoblatjåkko, ingen av topparna lägre än 1300 meter. De sistnämda fyra har fru Sjögren besegrat inom loppet av fjorton dagar och med Riksgränsen som utgångspunkt. På bilderna syns hon erövra den sista turen då Kuoblatjåkko besegrades. Bakom de sju fjällbestigningarna ligger en sammanlagd åktid på 60 timmar och en total höjdbestigning på 6558 meter. Inom skidexpertisen anses Olga Sjögrens prestation vara ganska unik då hennes företag fordrat en outtröttlig energi och massor av kondition.
Första kvinnan på sju toppar. I tidningen Se nr 23 1944 presenteras fru Olga Sjögren från Stockholm som presterat något ovanligt. Hon har under den gångna vintern erövrat ett av svensk idrotts kanske minst kända märken och utmärkelser som tidigare endast erövrats av femton manliga fjällrävar. De sju topparna. Dessa är Vassitjåkko, Vuojtasrita, Låktattjåkko, Kärpel, Pävjetjåkko, Latnjatjåkko och Kuoblatjåkko, ingen av topparna lägre än 1300 meter. De sistnämda fyra har fru Sjögren besegrat inom loppet av fjorton dagar och med Riksgränsen som utgångspunkt. På bilderna syns hon erövra den sista turen då Kuoblatjåkko besegrades. Bakom de sju fjällbestigningarna ligger en sammanlagd åktid på 60 timmar och en total höjdbestigning på 6558 meter. Inom skidexpertisen anses Olga Sjögrens prestation vara ganska unik då hennes företag fordrat en outtröttlig energi och massor av kondition.
Första kvinnan på sju toppar. I tidningen Se nr 23 1944 presenteras fru Olga Sjögren från Stockholm som presterat något ovanligt. Hon har under den gångna vintern erövrat ett av svensk idrotts kanske minst kända märken och utmärkelser som tidigare endast erövrats av femton manliga fjällrävar. De sju topparna. Dessa är Vassitjåkko, Vuojtasrita, Låktattjåkko, Kärpel, Pävjetjåkko, Latnjatjåkko och Kuoblatjåkko, ingen av topparna lägre än 1300 meter. De sistnämda fyra har fru Sjögren besegrat inom loppet av fjorton dagar och med Riksgränsen som utgångspunkt. På bilderna syns hon erövra den sista turen då Kuoblatjåkko besegrades. Bakom de sju fjällbestigningarna ligger en sammanlagd åktid på 60 timmar och en total höjdbestigning på 6558 meter. Inom skidexpertisen anses Olga Sjögrens prestation vara ganska unik då hennes företag fordrat en outtröttlig energi och massor av kondition. På bilderna syns hon i baddräkt då solen vid den här tiden på året i fjällvärlden värmer gott.
Första kvinnan på sju toppar. I tidningen Se nr 23 1944 presenteras fru Olga Sjögren från Stockholm som presterat något ovanligt. Hon har under den gångna vintern erövrat ett av svensk idrotts kanske minst kända märken och utmärkelser som tidigare endast erövrats av femton manliga fjällrävar. De sju topparna. Dessa är Vassitjåkko, Vuojtasrita, Låktattjåkko, Kärpel, Pävjetjåkko, Latnjatjåkko och Kuoblatjåkko, ingen av topparna lägre än 1300 meter. De sistnämda fyra har fru Sjögren besegrat inom loppet av fjorton dagar och med Riksgränsen som utgångspunkt. På bilderna syns hon erövra den sista turen då Kuoblatjåkko besegrades. Bakom de sju fjällbestigningarna ligger en sammanlagd åktid på 60 timmar och en total höjdbestigning på 6558 meter. Inom skidexpertisen anses Olga Sjögrens prestation vara ganska unik då hennes företag fordrat en outtröttlig energi och massor av kondition. På bilden syns hon i baddräkt då solen vid den här tiden på året i fjällvärlden värmer gott på toppen av Kuoblatjåkko.
Första kvinnan på sju toppar. I tidningen Se nr 23 1944 presenteras fru Olga Sjögren från Stockholm som presterat något ovanligt. Hon har under den gångna vintern erövrat ett av svensk idrotts kanske minst kända märken och utmärkelser som tidigare endast erövrats av femton manliga fjällrävar. De sju topparna. Dessa är Vassitjåkko, Vuojtasrita, Låktattjåkko, Kärpel, Pävjetjåkko, Latnjatjåkko och Kuoblatjåkko, ingen av topparna lägre än 1300 meter. De sistnämda fyra har fru Sjögren besegrat inom loppet av fjorton dagar och med Riksgränsen som utgångspunkt. På bilderna syns hon ha erövrat den sista turen då Kuoblatjåkko. Bakom de sju fjällbestigningarna ligger en sammanlagd åktid på 60 timmar och en total höjdbestigning på 6558 meter. Inom skidexpertisen anses Olga Sjögrens prestation vara ganska unik då hennes företag fordrat en outtröttlig energi och massor av kondition. På bilden syns hon i luften, hissad och hyllad av Ragnar Ekehjelm, Oscar Weppling och Åke Eriksson.
Första kvinnan på sju toppar. I tidningen Se nr 23 1944 presenteras fru Olga Sjögren från Stockholm som presterat något ovanligt. Hon har under den gångna vintern erövrat ett av svensk idrotts kanske minst kända märken och utmärkelser som tidigare endast erövrats av femton manliga fjällrävar. De sju topparna. Dessa är Vassitjåkko, Vuojtasrita, Låktattjåkko, Kärpel, Pävjetjåkko, Latnjatjåkko och Kuoblatjåkko, ingen av topparna lägre än 1300 meter. De sistnämda fyra har fru Sjögren besegrat inom loppet av fjorton dagar och med Riksgränsen som utgångspunkt. På bilderna syns hon erövra den sista turen då Kuoblatjåkko besegrades. Bakom de sju fjällbestigningarna ligger en sammanlagd åktid på 60 timmar och en total höjdbestigning på 6558 meter. Inom skidexpertisen anses Olga Sjögrens prestation vara ganska unik då hennes företag fordrat en outtröttlig energi och massor av kondition. Hon tog några korta raster på färden upp mot Kuoblatjåkkos topp.
Första kvinnan på sju toppar. I tidningen Se nr 23 1944 presenteras fru Olga Sjögren från Stockholm som presterat något ovanligt. Hon har under den gångna vintern erövrat ett av svensk idrotts kanske minst kända märken och utmärkelser som tidigare endast erövrats av femton manliga fjällrävar. De sju topparna. Dessa är Vassitjåkko, Vuojtasrita, Låktattjåkko, Kärpel, Pävjetjåkko, Latnjatjåkko och Kuoblatjåkko, ingen av topparna lägre än 1300 meter. De sistnämda fyra har fru Sjögren besegrat inom loppet av fjorton dagar och med Riksgränsen som utgångspunkt. På bilderna syns hon erövra den sista turen då Kuoblatjåkko besegrades. Bakom de sju fjällbestigningarna ligger en sammanlagd åktid på 60 timmar och en total höjdbestigning på 6558 meter. Inom skidexpertisen anses Olga Sjögrens prestation vara ganska unik då hennes företag fordrat en outtröttlig energi och massor av kondition. På bilden syns hon i baddräkt då solen vid den här tiden på året i fjällvärlden värmer gott på toppen av Kuoblatjåkko.
Första kvinnan på sju toppar. I tidningen Se nr 23 1944 presenteras fru Olga Sjögren från Stockholm som presterat något ovanligt. Hon har under den gångna vintern erövrat ett av svensk idrotts kanske minst kända märken och utmärkelser som tidigare endast erövrats av femton manliga fjällrävar. De sju topparna. Dessa är Vassitjåkko, Vuojtasrita, Låktattjåkko, Kärpel, Pävjetjåkko, Latnjatjåkko och Kuoblatjåkko, ingen av topparna lägre än 1300 meter. De sistnämda fyra har fru Sjögren besegrat inom loppet av fjorton dagar och med Riksgränsen som utgångspunkt. På bilderna syns hon erövra den sista turen då Kuoblatjåkko besegrades. Bakom de sju fjällbestigningarna ligger en sammanlagd åktid på 60 timmar och en total höjdbestigning på 6558 meter. Inom skidexpertisen anses Olga Sjögrens prestation vara ganska unik då hennes företag fordrat en outtröttlig energi och massor av kondition.
Första kvinnan på sju toppar. I tidningen Se nr 23 1944 presenteras fru Olga Sjögren från Stockholm som presterat något ovanligt. Hon har under den gångna vintern erövrat ett av svensk idrotts kanske minst kända märken och utmärkelser som tidigare endast erövrats av femton manliga fjällrävar. De sju topparna. Dessa är Vassitjåkko, Vuojtasrita, Låktattjåkko, Kärpel, Pävjetjåkko, Latnjatjåkko och Kuoblatjåkko, ingen av topparna lägre än 1300 meter. De sistnämda fyra har fru Sjögren besegrat inom loppet av fjorton dagar och med Riksgränsen som utgångspunkt. På bilderna syns hon erövra den sista turen då Kuoblatjåkko besegrades. Bakom de sju fjällbestigningarna ligger en sammanlagd åktid på 60 timmar och en total höjdbestigning på 6558 meter. Inom skidexpertisen anses Olga Sjögrens prestation vara ganska unik då hennes företag fordrat en outtröttlig energi och massor av kondition. På bilden syns hon i baddräkt då solen vid den här tiden på året i fjällvärlden värmer gott på toppen av Kuoblatjåkko.
Första kvinnan på sju toppar. I tidningen Se nr 23 1944 presenteras fru Olga Sjögren från Stockholm som presterat något ovanligt. Hon har under den gångna vintern erövrat ett av svensk idrotts kanske minst kända märken och utmärkelser som tidigare endast erövrats av femton manliga fjällrävar. De sju topparna. Dessa är Vassitjåkko, Vuojtasrita, Låktattjåkko, Kärpel, Pävjetjåkko, Latnjatjåkko och Kuoblatjåkko, ingen av topparna lägre än 1300 meter. De sistnämda fyra har fru Sjögren besegrat inom loppet av fjorton dagar och med Riksgränsen som utgångspunkt. På bilderna syns hon erövra den sista turen då Kuoblatjåkko besegrades. Bakom de sju fjällbestigningarna ligger en sammanlagd åktid på 60 timmar och en total höjdbestigning på 6558 meter. Inom skidexpertisen anses Olga Sjögrens prestation vara ganska unik då hennes företag fordrat en outtröttlig energi och massor av kondition. På bilden syns hon i mitten med Svenska skidförbundets sekreterare, sportjournalisten Sigge Bergman som syns peka uppåt mot den sista bergstoppen att bestiga.
Första kvinnan på sju toppar. I tidningen Se nr 23 1944 presenteras fru Olga Sjögren från Stockholm som presterat något ovanligt. Hon har under den gångna vintern erövrat ett av svensk idrotts kanske minst kända märken och utmärkelser som tidigare endast erövrats av femton manliga fjällrävar. De sju topparna. Dessa är Vassitjåkko, Vuojtasrita, Låktattjåkko, Kärpel, Pävjetjåkko, Latnjatjåkko och Kuoblatjåkko, ingen av topparna lägre än 1300 meter. De sistnämda fyra har fru Sjögren besegrat inom loppet av fjorton dagar och med Riksgränsen som utgångspunkt. På bilderna syns hon erövra den sista turen då Kuoblatjåkko besegrades. Bakom de sju fjällbestigningarna ligger en sammanlagd åktid på 60 timmar och en total höjdbestigning på 6558 meter. Inom skidexpertisen anses Olga Sjögrens prestation vara ganska unik då hennes företag fordrat en outtröttlig energi och massor av kondition. På bilderna syns hon i baddräkt då solen vid den här tiden på året i fjällvärlden värmer gott.
Lasse Krantz
(1903-1973)
Svensk skådespelare, sångare och revyartist
Här med sitt lyxåk Ford Custom 1951.
Ny bil förr i tiden. En man snyggt klädd i kostym och hatt står vid sin nya amerikanska vagn av märket Ford. Det är femtiotal och många detaljer var kromade: grill, kofångare, lister. Framrutorna på personbilarna var ännu inte möjliga att konstruera i ett stycke så rutan är delad i två delar. Ett separat sökarljus sitter monterat på förarsidan så att föraren kan styra ljuskäglan med handen. Sverige 1951
Lasse Krantz
(1903-1973)
Svensk skådespelare, sångare och revyartist
Här med sitt lyxåk Ford Custom 1951.
Ny bil förr i tiden. En man snyggt klädd i kostym och hatt står vid sin nya amerikanska vagn av märket Ford. Det är femtiotal och många detaljer var kromade: grill, kofångare, lister. Framrutorna på personbilarna var ännu inte möjliga att konstruera i ett stycke så rutan är delad i två delar. Ett separat sökarljus sitter monterat på förarsidan så att föraren kan styra ljuskäglan med handen. Sverige 1951
Lisskulla Jobs
(1906-1996)
Svensk skådespelare
Svenska fjällvärlden. I trakterna kring Björklidens fjällhotell och stugby njuter människor av skidsemester på vårvintern. En kvinna passerar fotografen på sin skidtur och ler glatt. Sverige 1943
Svenska fjällvärlden. Det är alltid en utmaning att få längdskidorna att glida bra men samtidigt inte få bakhalt i skidspåret. Två män vallar skidorna i anslutning till en svenskt fjällhotell. Iklädda typiska 40-tals sport och skidkläder står de utomhus och använder både skidvalla och blåslampa vilken användes både för att förbereda nya skidor undertill för valla men också för att smälta och få vallan mer lättstruken. Några kända tillverkare av blåslampor var Optimus och Primus. Sverige 1944.
Svenska fjällvärlden. Våren i de svenska fjällen kan vara solig och varm trots att snön fortfarande ligger djup. På fjällhotell och turistanläggningar gästar människor som vill uppleva detta. Här en man i badbyxor som antingen är en riktig friskus eller som hyser väldigt varma känslor och behöver en ordentlig nedkylning. Två kvinnor öser snö på honom medan hansjälv ligger i snön. Året är 1944
På 1940-talet. En grupp människor står uppställda på rad med skidor på. Klädstilen varierar men överlag rätt typiska sportkläder från 40-talet. Sverige 1947