Telefoni förr i tiden. En så kallad proppväxel som inte längre är i bruk. Arbetsplatserna är tomma och telefoner ligger på bordet framför. Samtalen kopplades av en telefonist som manuellt skapade telefonanknytningen genom att förbinda abonnenterna med en sladd i manöverpanelen. Sverige 1971
Telefoni förr i tiden. En så kallad proppväxel som inte längre är i bruk. Arbetsplatserna är tomma och telefoner ligger på bordet framför. Samtalen kopplades av en telefonist som manuellt skapade telefonanknytningen genom att förbinda abonnenterna med en sladd i manöverpanelen. Sverige 1971
Telefoni förr i tiden. En så kallad proppväxel som inte längre är i bruk. Arbetsplatserna är tomma och telefoner ligger på bordet framför. Samtalen kopplades av en telefonist som manuellt skapade telefonanknytningen genom att förbinda abonnenterna med en sladd i manöverpanelen. Sverige 1971
Telefoni förr i tiden. En så kallad proppväxel som inte längre är i bruk. Arbetsplatserna är tomma och telefoner ligger på bordet framför. Samtalen kopplades av en telefonist som manuellt skapade telefonanknytningen genom att förbinda abonnenterna med en sladd i manöverpanelen. Sverige 1971
Telefoni förr i tiden. En så kallad proppväxel som inte längre är i bruk. Arbetsplatserna är tomma och telefoner ligger på bordet framför. Samtalen kopplades av en telefonist som manuellt skapade telefonanknytningen genom att förbinda abonnenterna med en sladd i manöverpanelen. Sverige 1971
Telefoni förr i tiden. Telefonister vid sina arbetsplatser i Stockholm Augusti 1902. ALLMÄNNA TELEFONBOLAGET i Stockholm har nu fått sin nya apparatsal färdig. Den är belägen i bolagets nybyggnad, n:o 28 Malmskillnadsgatan, och sträcker sig, såsom den gamla i bolagets äldre, bredvid liggande fastighet, mellan nyss nämnda gata och Norra Smedjegatan. Den nya salen har samma längd som den gamla eller 33 1/2 meter, men dess bredd, 11 1/2 meter, öfverskrider den gamla salens med 2 1/2 meter. Den nya apparatsalen, som räcker för 20,000 abonnenter, erbjuder om dagen, tack vare det rikliga takljuset, och om kvällen, då de elektriska båglamporna stråla, en verkligt storartad anblick. För öfrigt användes i densamma beträffande inkopplingen ett nytt system. Vid det förut använda systemet, i den gamla apparatsalen, föll, när man ringde upp i telefonen, en klaff ned vid kanten af växelbordet, och härpå måste telefonisten taga reda på det hål högre upp i bordet, hvilket hade samma nummer, som syntes vid den nerfallna klaffen, samt koppla in i hålet. Telefonisten måste äfven i förbifarten slå upp klaffen. Nu, i den nya apparatsalen, är det så inrättadt, att vid påringning en liten elektrisk lampa blir glödande, hvarpå telefonisten kopplar in i hålet ofvanför lampan i fråga, som därefter slocknar. Högt uppe på växelbordet faller äfven en klaff ned och angifver numret, men detta sker endast som en betryggande åtgärd, ifall något mankemang skulle inträffa med lampan ifråga, så att den icke började glöda. Egendomligt är att se, huru det börjar att glöda än på det ena och än på det andra stället i bordet, som naturligtvis icke ser ut som något vanligt bord, utan hvars största del utgöres af en vägg. Kostnaden för den nya apparatsalen belöper sig till icke mindre än 1 million kronor.
Telefonväxel förr i tiden.
En ung kvinna jobbar i telefonväxeln. Hon kopplar inkommande och utgående samtalen till rätt person med hjälp av sladdar till respektive telefon i en så kallad snörväxel. Sverige 1953
Telefonväxel förr i tiden.
En ung kvinna jobbar i telefonväxeln. Hon kopplar inkommande och utgående samtalen till rätt person med hjälp av sladdar till respektive telefon i en så kallad snörväxel. Sverige 1953
Telefonväxel förr i tiden. En ung kvinna jobbar i företagets telefonväxel. Hon kopplar inkommande och utgående samtalen till rätt person med hjälp av sladdar till respektive telefon i en så kallad snörväxel. Egenskaper som krävdes av en telefonist vid den här tiden var att vara artig och servicebenägen och tilltala de uppringangde i ni-form. En ung kontorist sitter närmast och diarieför inkommande brev. Sverige 1958
Arne Mattsson. 1919-1995 , svensk regissör,
Här med en telefonlur vid örat och en kvinnlig telefonist som jobbar i företagets telefonväxel. Hon kopplar inkommande och utgående samtalen till rätt person med hjälp av sladdar till respektive telefon i en så kallad snörväxel. Bilden publicerad i tidningen Filmjournalen nr 15-16 1952.
Barbro Kollberg. Född 27 december 1917 , död 6 mars 2014. Svensk skådespelare. Här som filmstjärnelik telefonist Hon kopplar inkommande och utgående samtalen till rätt person. Hon håller i luren och ser drömskt ut i ingenstans. Frisyren är tidstypisk 40-tal. Framför sig har hon en pennvässare. Bilden tagen under inspelningen av den svenska långfilmen Som folk är mest. Sverige 1944.
Telefonväxel förr i tiden. En ung kvinna jobbar i företagets telefonväxel. Hon kopplar inkommande och utgående samtalen till rätt person med hjälp av sladdar till respektive telefon i en så kallad snörväxel. Bredvid henne står företagets springpojke, prydligt klädd i uniform och håller fram ett viktigt kuvert. Sverige 1944
Telefonväxel förr i tiden. En ung kvinna jobbar i företagets telefonväxel. Hon kopplarinkommande och utgående samtalen till rätt person med hjälp av sladdar till respektive telefon i en så kallad snörväxel. Sverige 1942
